6.9.08

Jag väntar tålmodigt

Tålmodigt väntar jag
på att Thåström ska göra rock
av Här är gudagott att vara.

Vad väntar du på?


Den som väntar på något gott
borde få förtur.

5.9.08

E Manuella Rivjärn

Idag, IDAG, har jag till fullo insett varför min väg
korsades av Rivjärnet. Jag behövde komma till Lugnet.
Lugnet finns inte mer.

Några ekar står kvar men snart skymmer väl dom
någons utsikt och ekens fortsatta utsikt i det fallet
kommer strax att komma till korta.

Om jag vore ett jätterivjärn
då skulle jag kunna skrubba benen
på dom som ännu inte har insett
att träd är jävligt bra å ha.

Jag är inte ett rivjärn
jag är inte ett rivjärn
jag är snäll.

Rivjärnens tid är förbi.
Kollektivet har rasat samman.
För övrigt är det samma skvaller
på löpen som vanligt.


Vad gör du annars?
Kommer det att regna fisk en gång till?
Jag har redan ridits av maran;
det konservativa icke-svettloppet,
tre månader innan det verkligen går
av stapeln.
Jag saknar många. Hälsa alla.
Säg att det var fan så mycket bättre här
när deras flatgarv rungade runt i rummen
och i bersåerna.

Har jag varit artig nu?
Tycker inte du att jag blev hyggligt välartad
ändå?
Jag kunde ha blivit en superfinfördelare
och gjort sjuttiotusen varv i minuten typ,
under mantrat som säkert skulle vara
inristat i sågen också:
Ben för gren.

Jag blev inte ens en trädkramare.
Men jag svär jävligt mycket över
trädfällarens arbetsordrar. För det sitter
ju en jävla idiot någonstans här på Tellus
och fattar beslut som är, milt sagt, kassa.

Hej å hå!
Vi kör huvvet i det blå
Med lite radioaktivitet...
så borde det gå.


Jah man, ain´t no going under.

Hur mår du annars?
Vad tänker du om diverse tillstånd?
Några indragningar på lut?
Har du fått i dig surströmming och
din dagliga dos av Gud-Allah-Jah-
kan-inte-se-vad-jag-gör?
Har du haft kul?
Bra.

Nu är jag trött. Jag kommer inte ens ihåg
vad jag egentligen skulle säga.
Säkert var det nåt avskedstal
till nån gammal skit jag har i skåpen.
Jag är hungrig.
Hoppas du mår bra. Ta nåt lugnande ifall
du känner att pumpen kör på högtryck.
Rom funkar alltid.


Ditt mantra för morgondagen:
Inget mänskligt är mig främmande


Tjing. Glöm inte å hälsa.








3.9.08

Varm fisk, kall fisk


Jag har fått kärlek, jag har
fått solsken,
jag har fått sång.
Nu väntar jag på pling plong.

9 plus och molnigt, det är pling plong.
Kraftig halsfluss, toppat med 59 graders
feber; jag kunde inte ens vissla. Pling plong.

Ska man verkligen vänta på pling plong?
Är inte det Ring-ring-varning?

Jag drar en repa över golvet.
Start walking, boots!


Vet du hur länge en guldfisk kan simma
i Martini

innan den lägger sig på rygg och dör?
Nä men fy fan för att vara guldfisk och
hamna i
händerna på en konst-närig felnavigerare och
sedan dö av Martinimarineringen.

Som om det vore en konst att ha ihjäl småfisk...

Fast det behöver nödvändigtvis inte vara lätt
att ha ihjäl småfisk.
Jag har försökt. Jag kunde inte kasta ner dom
i kokande vatten och muggen var det inte tal om.


Nej, bättre upp - jag la dom i en plastpåse och
knöt ihop den. Sen hämtade jag värsta snöskyffeln
och jag vet inte vad jag tänkte på.
Jag jobbade som vaktmästare på ett servicehus för
pensiosar och fisken skulle dö så jag gick ut på
gatan. Jag tänkte väl inte på att jag hade publik
där innanför panoramafönstret men där satt dom
uppradade, gamlingarna, och jag drog skyffeln i påsen.

Schmack!
Poff!
Jävla skit... ut på gatan flög 10-talet småfirrar och...
dom var inte döda.
Pröva själv att banka skiten ur akvariefiskar med en snöskyffel.
Gamlingarna innanför fönstret kippade efter andan i takt med
skyffelslagen och dom stirrade glosögda på mig när jag kom in.
- Men vad gör du, frågade dom.


Vad svarar man?
- Idag blir det plattfisk till middag...